ellinor!

yonzon är inte så mycket för att umgås med andra hundar. det tär på hans tålamod. allt  viftande på svansen, allt jävla nosande i rumpan. okej, han är inte dum, vid rätt tillfälle är det mysigt och så. men. när en stor dobermann som heter olle sticker in sin kalla nos, då är det ingen fest. yonzon svänger liksom inte åt det hållet, eller han svänger inte åt något håll. han är ju snörpt. långa promenader är ingen fest det heller.  det är nåt med hela den där grejen att röra på sig som känns jobbigt. han viftar ju inte på svansen direkt om någon rasslar med kopplet. gud. när han inte sover så tycker han om att tigga. det är en liten hobby han har. det är kul att tänja på gränser och så. se hur långt han kan gå.
oftast inte speciellt långt alls. han når ju inte upp till bordet va. yonzons största husse vill ju gärna tro att det är han som bestämmer i huset, men alla andra vet att det är yonze som bestämmer. född till att vara ledare va.